tågmannen

Det var någon som ville att jag skulle blogga igen. Så jag får väl göra det :)

Vet inte vart jag ska börja hehe... Jag har väl inget roligt att skriva om. Var tidigare i veckan på sjukhuset i Umeå och fick reda på att enligt dem så ser det mycket bra ut i armen. Dem tror att det kommer läka men kommer få sämre rörelse i armen. den kommer aldrig bli helt normal. Men just nu känns allt så segt.

Jag har gått runt och tänkt "bit ihop och så kommer du se att de löser sig, armen kommer bli bra". Men när smärtan blir värre och man saknar sitt gamla liv mer och mer blir det svårt. Allt jag tänker på är att träna igen och må bra, känna att man är nöjd med sig själv. Nu vågar jag knappt kolla mig i spegeln, de är absolut min värsta fiende. Kolla på den och jag känner mig äcklad.'

När man ser gamla bilder på hur man såg ut så bryter man nästan ihop. Det livet kommer jag aldrig få igen, kommer aldrig kunna spela handboll igen, aldrig kunna gymma på det sättet jag vill och nu måste jag tänka på varje grej jag gör. Kan inte bara göra en sak, måste alltid fundera ifall jag verkligen kan göra det. Men allt kan man väl kompensera eller hitta andra vägar till att göra det. 

Känner mig väl bara lite vilse just nu, men ska försöka att inte tänka så mycket utan försöka anpassa mig efter de nya livet. Försöka hitta saker som får mig att må bra med dem nya möjligheterna, kanske inte kan spela handboll men kanske kommer kunna spela innebandy? eller kanske åka skidor eller kanske springa. Ja vem vet, får testa nya saker och se vad som passar mig och vad jag blir nöjd över att göra. 

Enda gången jag är riktigt glad är när jag dricker (patetiskt), men då känner jag ingen smärta.

Ja, de var väl inte så jävla kul att läsa men de var nästan allt jag hade förutom denna låt text. Som jag tycker passar väldigt bra in på mig.

 Till tommorow -dwnrwn

I won't stop I'd rather take the long way home
Got myself to blame, everyday's the same
I left my dreams alone back in yesterday
But it's too late to change my ways

I fell off, took some time off, and now I'm left behind
Where am I closing my eyes
Cuz my heart's slowly beating till tomorrow
Yeah I'm scared I lost my way

I woke up with a lot weighing on my mind
Should I stay behind, or try to find
The man I told myself that I could be
It's not the easy way, but that's all right with me

I fell off, took some time off, and now I'm left behind
Where am I closing my eyes
Cuz my heart's slowly beating till tomorrow
Yeah I'm scared I lost my way. 

Yeah I heard the window closed, but that's ok cuz I'll find a door instead.